Har just pratat med J.
Jag känner ingenting när jag ser att det är han som ringer, eller det är klart jag känner något. En känsla av tomhet drar över mig när jag svarar, sen sitter jag med telefonen mot örat som ett fån.
Har ingen aning om vad jag ska säga, jag som kommer från en släkt som älskar att prata!
Där sitter jag tyst... väger för & emot innan jag säger något.
Det är verkligen inte jag. För annars spelar det ju ingen roll vem jag pratar med, då babblar & bubblar jag för fullt.
Men inte när jag pratar med J...
Nu ska jag säga godnatt Jonas, pratar med honom på MSN.
Sen ska jag krypa ner i min egen säng som jag inte har sovit o på hela helgen
. Längtar verkligen att få känna hur madrassen formar sig efter min kropp.
Sov Gott på er!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar