Det blir bättre & bättre....

Sorgen har börjat lägga sig, även om den så klart fortfarande så klart finns kvar.

Har börjat att så smått kunna tänka på de bra stunderna.

Alla samtal jag & Farmor haft vid hennes köksbord, alla berättelser om hur det var när J var liten.

Det minne jag kan skrattar mest åt är då hon berättar att om J hade varit den av syskonen föddes först så skulle det inte bli några fler barn... =)

Han var alltså en liten "Emil" som liten.

Har även lyckats ta tag i städningen idag, känner mig rätt stolt över mig själv.

Nu är det bara dammtorkningen kvar, så det är väl lika bra att sätta igång med det med samma.