Som jag trodde =)

Ja allt har nu ordnat sig med killen under mina jobbarnätter, precis som jag trodde. =) 

Det största "felet" med mig är ju att jag har så fruktansvärt svårt att be om hjälp... Vill klara mig själv, inte vara till problem o.s.v.

Ringde en av mina finaste som med glädje skulle hämta killen i morgon då hon slutar jobbet vid 18-tiden sen kommer hon med honom på Torsdagkväll.
 

Nu har vi gått på en härlig promenad, jag har duschat & sitter nu med en mugg kaffe medan Stanley tagit en liten tupplur bredvid sin älskade krabba. =) 

Har pratat en sväng med min syster oxå, vilket slutade med att hon bara la på luren.... 

Jaja, orkar inte med mer bråk nu så det får bara passera. 

För ett par år sen så skaffade hon såna där brickor som man skulle fästa på nycklarna. 

Skulle man tappa nycklarna var det bara att lägga dom på brevlådan så fick man igen dom. 

Nu har hon sagt upp det & behöver brickan för att skicka tillbaka den. 

Sa att då jag jobbar nätterna tills på Fredag så kan hon inte få min bricka fören nästa vecka. 

Nä då skulle jag antingen posta brickan till henne el så skulle hon be pappa komma förbi nästa vecka & hämta den... Vad spelar det för roll om jag åker in & lämnar den nästa vecka om hon skulle be pappa hämta den nästa vecka?? 

Förstår inte det där... Men det är väl inte meningen att man ska förstå allt här i världen. 

Nu ska jag iaf dricka mitt kaffe & noppa mina ögonbryn innan det blir en vilostund för mig med.

Stanley med sin älsklingskrabba =)